Bok: “Övergivna platser” — spår efter samhällets utslagning

3 05 2010

Vi kan fortfarande se spåren av utslagning i samhället. Utslagning av industri, utslagning av orter …  drivet av nationella eller globala mekanismer. Jörnmark ger här sin första redovisning av “moderna ruiner”.

—*—

Nya industrier uppstår då nya material eller produktionsmetoder blir kostnadseffektiva. Plywood slog igenom på 1930-talet, hade stora framgångar under 1950- och 60-talen. Konkurrens hade funnits länge i form av masonit, men de kunde leva sida-vid-sida.  Sedan kom spånplattor, gipsplattor och andra billigare material med vissa bra egenskaper. Svenska plywoodfabriker fick det besvärligt. Ett exempel är Ljusne-Woxne, som började med plywood 1925. Goda tider fram till 60-talet, med ägarbyten och omstruktureringar, blandat med nyinvesteringar i produktionen. Sista satsningen i produktionen av plywood skedde 1986, men redan 1990 var det slut … verksamheten lades ner. De övergivna resterna av fabriken vilar nu i stillhet, naturen kryper in och börjar ta över.

"Övergivna platser" - framsida

"Övergivna platser" - framsida

Historien om Ljusne-Woxne är ett av de exempel som Jan Jörnmark tar upp i sin första bok om övergivna platser. Den historien är en illustration på hur industriell produktion blir lönsam, beroende på bra egenskaper hos material, kostnadseffektivitet jämfört med andra material, växande efterfrågemarknad, och begränsad internationell konkurrens. När sådana förutsättningar förändras, ja då kan nedgången komma snabbt och obarmhärtigt.

—*—

Verksamhetssektorer och regioner kan utsättas för utslagning. En del utslagning är långsamma förlopp, andra får snabba effekter. En långsam utslagning har vi ju sett i samband med urbaniseringen under de senaste 150 åren. Småstäder, samhällen, landsdelar har utsatts för avfolkning och avindustrialisering. Svenska staten har i vissa fall försökt att förhindra eller mildra sådan långsam utslagning, genom speciella stödinsatser. Det kan röra sig om sådant som ekonomiska subsidier, ekonomiska stimulansåtgärder, kompenserande satsningar, eller att åstadkomma en mjuklandning istället för en kraschlandning.

När det gäller snabb utslagning så brukar den ta effekt utan att samhället riktigt hinner med att agera. Förutsättningarna för igångsatta verksamheter är plötsligt förändrade, men verksamheten kan ha skaffat sig ett eget liv och fortsätter, men blir alltmer irrelevant. Ibland kan resultatet av affärsmässiga beslut få omedelbara effekter, där den drivande parten ser på affärer och där offentligheten får ta hand om de sociala och samhälleliga konsekvenserna.

Boken består av tre delar, som var och en innehåller enskilda berättelser förankrade i någon plats där spår finns kvar.

Brännebrona

Brännebrona

Del 1 tar upp några exempel på hur samhällsförändring orsakar omvärdering av vad som är bra respektive dålig plats i geografin. Det kan vara förvandlingen från ett den historiskt grundade starka lokalcentreringen (det självförsörjande lokalsamhället) till dagens samhälle som till så stor del förutsätter att vi med kommunikationsmedel radikalt minskar det besvär som geografisk distans kan skapa. Verksamhet och människor flyttar till andra platser, och gamla platser faller i dvala. Ett exempel är Brännebrona, som skapades av en entreprenör på 60-talet, grundat på insikten att den framväxande bilismens skapar möjligheter för människor att börja använda platser utanför traditionella centralorter. På 1990-talet var sagan all, nya trafikmönster gav nya mål, och det som sågs som ett Brännebrona för framtiden blev ett Brännebrona med enbart ett förflutet.

Laxå

Laxå

Del 2 behandlar miljonprogrammet, dess politiska bakgrund, dess befolkningsmässiga effekter, och de byggnadsindustriella effekter denna nationella satsning fick. Det som började som ett uppskattat och behövligt tillskott till bostadsmarknaden kom så småningom i otakt med mer storskaliga rörelser i landet, såsom urbaniseringen, storstadens dragningskraft på människor, och lokalt förankrad industri ute i landet som inte längre var konkurrenskraftig. Det resulterade i det som vi här och där sett pågå under de senaste decennierna … rivning — i mindre orter — av områden med omfattande hyresfastighetsbestånd. Området Hästhagen i Söderfors är ett exempel som Jörnmark tar upp, men även betongindustrin Yxhults nedgång och fall får vi oss till livs.

Del 3 tar upp industriell strukturomvandling, och vilka effekter det har gett ute i landet. Här hör vi om sådant som bruk specialiserade på metallprodukter, sockerraffinering, bryggerier och skogsindustri. Rationalisering, koncentrering, “core business”, nya typer av stora diversifierade konglomerat — det är sådant som drivit förändring. Sockernäringen är ett intressant exempel. I starten, den lokala mångfalden i Skåne och på Gotland, med ett otal sockerodlare och små sockerbruk, i (ohelig) allians med transportsektorn, med en av de första industrialiseringarna inom livsmedelssektorn. Över fortgående koncentration, stordrift, flyttning, och stor lönsamhet. Till slutet för den fristående svenska sockerindustrin, då danska Danisco tog över.

Gusums bruk

Gusums bruk

Förutom mer utförliga beskrivningar över hur ett antal specifika affärs- och industriföretag växt fram, varit starka, och sedan upplösts, så hör vi även andra exempel nämnas i korthet. Men den bestående basen i Jörnmarks berättande är hur det vi ser i form av livscykeln hos konkreta verksamheter faktiskt beror på bakomliggande industri- och ekonomiförändringar på nationell och internationell skala. Det är där som Jörnmarks speciella kompetensområde visar sig … drivkrafterna i ekonomisk historia.

Författare

Jan Jörnmark blev doktor i ekonomisk historia 1993 och är idag docent.

Jan Jörnmark

Jan Jörnmark

Han arbetar vid Chalmers och Handelshögskolan i Göteborg, men har även regelbundet uppdrag för Nationalencyklopedin. Han föreläser också regelbundet på företag och andra institutioner.

Sedan 1993 har Jörnmark skrivit flera böcker om internationell företagsamhet och globalisering. På Historiska Media har han givit ut Övergivna platser (2007).

Förlagets författarpresentation

Kommentarer

Boken är rikt illustrerad. Man skulle kunna se det som en fotobok, med medföljande text som knyter samman grupper av bilder. Men det är inte hela sanningen. Bilderna har ett egenvärde i sig, som nostalgisk påminnelse om ett samhälle som igår hade liv och verksamhet, eller som nu ger en kittlande upplevelse av underligt förfall. I vissa fall ger bilderna en tydlig känsla av att människor just stigit upp och lämnat platsen, eftersom så mycket av inventarier fortfarande står kvar, och ibland även pärmar, pennor, mm.

Men om bilderna känns lite kittlande, så är det annorlunda med texten. Den bär sig själv, är inte beroende av bilderna, och ger oss en inblick i krafterna som verkade (och självklart fortfarande verkar) i vårt geografiska Sverige.

"Buketten" Eskilstuna

"Buketten" Eskilstuna

Det vi här hör Jörnmark tala om är bl.a. grundat på hans egna forskningar i ekonomisk historia. Bl.a. ser vi här spår efter vetenskapliga resultat baserade på arkivstudier i miljonprogrammets tidiga sociala och politiska historia. Han lyckas på ett bra sätt balansera viljan att informera mot behovet att göra texten tillgänglig för envar. Språkligt sett så skapar hans penna  inte en torr vetenskaplig rapporteringen, utan den sammanväver en berättelse som går från det stora till det lilla, som lyfter fram förankringar i personer och platser, och gärna återger citat från intervjuade personer.

Detta var Jörnmarks första populära bok, och den fick framgångar hos såväl kritiker som på marknaden. Den utkom ursprungligen 2007, och 2009 publicerades samma material i en bok med mjuka pärmar, och troligen kommer denna lite billigare upplaga att sälja bra.

Det är den typ av bok som gärna kan ligga framme på bordet i vardagsrummet. Det finns bilder på varje uppslag, så att öppna boken lockar till bläddrande, och till att därefter kika lite på texten för att se var de annorlunda bilderna är tagna.

Boken är tryckt på limmat papper, med bra glans för att göra bilderna rättvisa. Formatet gör att många bilder kan presenteras i stort format, vilket ofta förstärker känslan av att det är tomma övergivna platser.

Som en kuriositet kan nämnas att i Jörnmarks populärt inriktade böcker (denna bok såväl som “Övergivna platser två” och “Övergivna planer“) syns aldrig några människor i bilderna. Det är övergivna platser. Ungefär som vi brukar tänka oss en övergiven liten gruvplats i USA där ingen satt sin fot på närmare hundra år. Det man ser i Jörnmarks bilder är två typer av spår av den lilla människan. Dels att i vissa industrimiljöer ser vi fortfarande skrivbord med pärmar och annat, som om kontoristen just kilat ut till lunchrummet. Dels att många övergivna platser har spår från senare tiders graffitimålare, vilket tyder på att platserna inte är helt övergivna — då och då kommer “inkräktare” dit med sprayburkar i handen.

Men, undantaget som bekräftar regeln dyker upp i just denna bok. På en av bilderna från övergivna hyreshus väntande på rivning, där syns två paintballspelare. De använder området för att spela krig med paintball, smyga på varandra i rensade huskroppar. Kanske avsiktligt, kanske oavsiktligt, men personerna  klädda i skyddskläder står där uppsträckta som spöken … det kanske är döda hyresgäster som går igen?

Sammanfattning

En belysning av det svenska industrisamhällets förändring under sista hälften av 1900-talet. De generella förändringsmönstren beskrivs översiktligt, och alltid illustrerat av konkreta exempel och av fotografier. Läs den .. den är både underhållande och informativ.

Data

Jan Jörnmark: “Övergivna platser” (Historiska Media, 2009) 192 sid, ISBN-10 9185873934, ISBN-13 9789185873937 (book at openlibrary.org)

This page: https://whenthenightcomesfallingfromthesky.wordpress.com/2010/05/03/bok-overgivna-platser-spar-efter-samhallets-utslagning/
Advertisements

Actions

Information

One response

23 09 2010
Tidskrift: Byggnadskultur 2.10 — kommunikationens fasta byggnader « My Back Pages

[…] Brännebrona-anläggningen. Vi har nyligen sett den beskrivas i andra publikationer (se t.ex. om Jörnmarks “Övergivna Platser“), och det beror nog på att den är en udda skapelse i dagens […]

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s




%d bloggers like this: