Tidskrift: Kulturvärden 2 2010 – glimtar

17 06 2010

Årets andra nummer av “Kulturvärden” har just blivit distribuerat av Statens Fastighetsverk (SFV). Det ska ses som ett sommarnummer, med fokus på trädgård och park som omger SFVs byggnader. När vi nu under senaste månaden sett naturen (och våra egna trädgårdar) väckas till liv av sol och värme, ja då kan vi se hur SFVs ompysslade trädgårdar ser ut, och vad man vill med dem.

Kulturvärden nr 2 2010 - omslag

Kulturvärden nr 2 2010 - omslag

Det mesta i Kulturvärden belyser specifika exempel på park och trädgård. Men några artiklar ger lite mer bred bild av den kulturella bakgrunden till hur vi i olika tidseror format trädgårdar. Och med “vi” menas naturligtvis de som haft möjlighet att lägga ner tid och omsorg på att forma sin omgivning efter estetiska önskemål istället för efter strikta nyttomål.

På besök i trädgården

Här ges en uppsättning korta notiser om enskilda trädgårdar som vårdas och — i de flesta fall — är fritt tillgängliga för allmänheten. Det sträcker sig från Tycho Brahes Uranienborg på Ven, över Gripsholms slottsområde och hjorthage (ja, här skall det finnas runt 100 dovhjortar!), till Länsresidenset i Umeå och svenska ambassaden i Mexico City. För varje enskilt exempel finns det framtagna planer på vad avsikten med skötsel, förbättring, förändring och omvårdnad är. Vi har under de senaste hundra åren alltmer velat lyfta fram och bevara (och i vissa fall återskapa) ursprunglig form och innehåll hos trädgårdar. Till exempel, på Hovdala slott (Hässleholm) återskapades på 1990-talet en köksträdgård, anlagd enligt de principer som styrde formandet av köksträdgårdar på 1700-talet.

Kulturvärden nr 2 2010 - Brahes Uranienborg

Kulturvärden nr 2 2010 - Brahes Uranienborg

Som kuriosum kan jag nämna att ett av de exempel som nämnes är Huseby. Den första meningen är “På Huseby anlade brukets ägare, familjen Stephens, en vacker nyttoträdgård vid slutet av 1800-talet”. Antagligen har de flesta svenskarna inga associationer till namnet Stephens. Men kring Huseby och Stephens var det i mitten av 1900-talet ett stort medialt drag. Det som kom att omtalas som “affären fröken på Huseby” blev en skandal och rättsprocess, med kittlande kopplingar till kungahuset. Florence Stephens ärvde Huseby bruk efter sin far, men överlämnade all praktisk hantering till bruksförvaltaren, och denne höll på att driva bruket i ruin. Kommunen övertalade Florence Stephens om att låta sig omyndigförklaras, det blev långvariga rättegångar om skuldfrågan, och det hela fortsatte som en nationell massmedial angelägenhet från mitten av 1950-talet fram till mitten av 1970-talet, då fröken Stephens vid 95 års ålder åter blev myndigförklarad. Som sagt, denna historia nämnes inte i tidskriften “Kulturvärden“, men för den som är intresserad av 1950-talets moral- och rättsaffärer (inklusive det som då kallades “rättsrötan”), ja, då är Huseby mer än bara en trädgård.

Kulturvärden nr 2 2010 - Läckö

Kulturvärden nr 2 2010 - Läckö

Sommaren på Läckö

Läckö slott är ju välkänt som Magnus Gabriel de la Gardies storslagna residens på halvön i Vänern. Slottet är på sitt sätt unikt i Sverige, men här fokuseras på slottsträdgården. Simon Irvine, kommen från England, har under 20 år haft med Läckö att göra. Hans avsikt är inte att göra en replik av den ursprungliga 1600-tals trädgården. Snarare att bejaka att vi lever i 2000-talet, men att man kan genom odlingen skapa knytningar till Läckös historia. Man odlar kardoner (se t.ex “cardoons” på engelska wikipedia) som har “rötter” i 1600-talets trädgårdar.

Som extra krydda på besökares upplevelser så drivs en restaurang i anslutning till slottet, som använder mycket produkter från slottets odlingar.

Edens kors … trädgårdens historia

Kulturvärden nr 2 2010 - korsform

Kulturvärden nr 2 2010 - korsform

Det här är en av artiklarna som mer berör kultur och smak än specifika fastigheter.

Målet är att belysa principerna för den övergripande strukturen hos trädgårdsanläggningar genom tiderna, men utgående från en specifik struktur — korsformen.

Argumentationen utgår från sägnens fyra floderna i Edens lustgård. Man har omtolkat detta som att floderna bildade ett kors, och att korsformen i naturen då är god och hyllande. Genom att strukturera trädgårdsanläggningarna i korsform så skulle det fungera som en hyllning till det övernaturliga, och samtidigt nog vara bra för växtligheten i trädgården. Trädgårdsstil började bejakas under medeltiden, och sedan spreds den över den kristna världen, mycket genom klostren och deras trädgårdar. Under renässansen tog det sig väldigt tydliga uttryck. Odling i “kvartersform” blev vanligt. Strikt tuktade trädgårdar och parker blev populära under 1700-talet (franska stilen). Så småningom luckrades striktheten upp, den engelska naturliga parkstilen tog över. Men i det mindre formatet fanns (och finns) korsformen kvar.

Dessutom …

Kulturvärden nr 2 2010 - Rödkallens fyr

Kulturvärden nr 2 2010 - Rödkallens fyr

… ett urval fyrar i SFVs försorg (främst Heidenstamfyrar); det nya trofékrönet till Skoklosters östra fasad; etc

Data

Kulturvärden” nr 2 2010 (Statens fastighetsverk, 2010)  40 sid, ISSN 1104-845x

This page: https://whenthenightcomesfallingfromthesky.wordpress.com/2010/06/17/tidskrift-kulturvarden-2-2010-glimtar/
Advertisements

Actions

Information

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s




%d bloggers like this: