Bok: “Övergivna platser” — spår efter samhällets utslagning

3 05 2010

Vi kan fortfarande se spåren av utslagning i samhället. Utslagning av industri, utslagning av orter …  drivet av nationella eller globala mekanismer. Jörnmark ger här sin första redovisning av “moderna ruiner”.

—*—

Nya industrier uppstår då nya material eller produktionsmetoder blir kostnadseffektiva. Plywood slog igenom på 1930-talet, hade stora framgångar under 1950- och 60-talen. Konkurrens hade funnits länge i form av masonit, men de kunde leva sida-vid-sida.  Sedan kom spånplattor, gipsplattor och andra billigare material med vissa bra egenskaper. Svenska plywoodfabriker fick det besvärligt. Ett exempel är Ljusne-Woxne, som började med plywood 1925. Goda tider fram till 60-talet, med ägarbyten och omstruktureringar, blandat med nyinvesteringar i produktionen. Sista satsningen i produktionen av plywood skedde 1986, men redan 1990 var det slut … verksamheten lades ner. De övergivna resterna av fabriken vilar nu i stillhet, naturen kryper in och börjar ta över.

"Övergivna platser" - framsida

"Övergivna platser" - framsida

Historien om Ljusne-Woxne är ett av de exempel som Jan Jörnmark tar upp i sin första bok om övergivna platser. Den historien är en illustration på hur industriell produktion blir lönsam, beroende på bra egenskaper hos material, kostnadseffektivitet jämfört med andra material, växande efterfrågemarknad, och begränsad internationell konkurrens. När sådana förutsättningar förändras, ja då kan nedgången komma snabbt och obarmhärtigt.

—*—

Verksamhetssektorer och regioner kan utsättas för utslagning. En del utslagning är långsamma förlopp, andra får snabba effekter. En långsam utslagning har vi ju sett i samband med urbaniseringen under de senaste 150 åren. Småstäder, samhällen, landsdelar har utsatts för avfolkning och avindustrialisering. Svenska staten har i vissa fall försökt att förhindra eller mildra sådan långsam utslagning, genom speciella stödinsatser. Det kan röra sig om sådant som ekonomiska subsidier, ekonomiska stimulansåtgärder, kompenserande satsningar, eller att åstadkomma en mjuklandning istället för en kraschlandning.

När det gäller snabb utslagning så brukar den ta effekt utan att samhället riktigt hinner med att agera. Förutsättningarna för igångsatta verksamheter är plötsligt förändrade, men verksamheten kan ha skaffat sig ett eget liv och fortsätter, men blir alltmer irrelevant. Ibland kan resultatet av affärsmässiga beslut få omedelbara effekter, där den drivande parten ser på affärer och där offentligheten får ta hand om de sociala och samhälleliga konsekvenserna.

Boken består av tre delar, som var och en innehåller enskilda berättelser förankrade i någon plats där spår finns kvar.

Brännebrona

Brännebrona

Del 1 tar upp några exempel på hur samhällsförändring orsakar omvärdering av vad som är bra respektive dålig plats i geografin. Det kan vara förvandlingen från ett den historiskt grundade starka lokalcentreringen (det självförsörjande lokalsamhället) till dagens samhälle som till så stor del förutsätter att vi med kommunikationsmedel radikalt minskar det besvär som geografisk distans kan skapa. Verksamhet och människor flyttar till andra platser, och gamla platser faller i dvala. Ett exempel är Brännebrona, som skapades av en entreprenör på 60-talet, grundat på insikten att den framväxande bilismens skapar möjligheter för människor att börja använda platser utanför traditionella centralorter. På 1990-talet var sagan all, nya trafikmönster gav nya mål, och det som sågs som ett Brännebrona för framtiden blev ett Brännebrona med enbart ett förflutet.

Laxå

Laxå

Del 2 behandlar miljonprogrammet, dess politiska bakgrund, dess befolkningsmässiga effekter, och de byggnadsindustriella effekter denna nationella satsning fick. Det som började som ett uppskattat och behövligt tillskott till bostadsmarknaden kom så småningom i otakt med mer storskaliga rörelser i landet, såsom urbaniseringen, storstadens dragningskraft på människor, och lokalt förankrad industri ute i landet som inte längre var konkurrenskraftig. Det resulterade i det som vi här och där sett pågå under de senaste decennierna … rivning — i mindre orter — av områden med omfattande hyresfastighetsbestånd. Området Hästhagen i Söderfors är ett exempel som Jörnmark tar upp, men även betongindustrin Yxhults nedgång och fall får vi oss till livs.

Del 3 tar upp industriell strukturomvandling, och vilka effekter det har gett ute i landet. Här hör vi om sådant som bruk specialiserade på metallprodukter, sockerraffinering, bryggerier och skogsindustri. Rationalisering, koncentrering, “core business”, nya typer av stora diversifierade konglomerat — det är sådant som drivit förändring. Sockernäringen är ett intressant exempel. I starten, den lokala mångfalden i Skåne och på Gotland, med ett otal sockerodlare och små sockerbruk, i (ohelig) allians med transportsektorn, med en av de första industrialiseringarna inom livsmedelssektorn. Över fortgående koncentration, stordrift, flyttning, och stor lönsamhet. Till slutet för den fristående svenska sockerindustrin, då danska Danisco tog över.

Gusums bruk

Gusums bruk

Förutom mer utförliga beskrivningar över hur ett antal specifika affärs- och industriföretag växt fram, varit starka, och sedan upplösts, så hör vi även andra exempel nämnas i korthet. Men den bestående basen i Jörnmarks berättande är hur det vi ser i form av livscykeln hos konkreta verksamheter faktiskt beror på bakomliggande industri- och ekonomiförändringar på nationell och internationell skala. Det är där som Jörnmarks speciella kompetensområde visar sig … drivkrafterna i ekonomisk historia.

Författare

Jan Jörnmark blev doktor i ekonomisk historia 1993 och är idag docent.

Jan Jörnmark

Jan Jörnmark

Han arbetar vid Chalmers och Handelshögskolan i Göteborg, men har även regelbundet uppdrag för Nationalencyklopedin. Han föreläser också regelbundet på företag och andra institutioner.

Sedan 1993 har Jörnmark skrivit flera böcker om internationell företagsamhet och globalisering. På Historiska Media har han givit ut Övergivna platser (2007).

Förlagets författarpresentation

Kommentarer

Boken är rikt illustrerad. Man skulle kunna se det som en fotobok, med medföljande text som knyter samman grupper av bilder. Men det är inte hela sanningen. Bilderna har ett egenvärde i sig, som nostalgisk påminnelse om ett samhälle som igår hade liv och verksamhet, eller som nu ger en kittlande upplevelse av underligt förfall. I vissa fall ger bilderna en tydlig känsla av att människor just stigit upp och lämnat platsen, eftersom så mycket av inventarier fortfarande står kvar, och ibland även pärmar, pennor, mm.

Men om bilderna känns lite kittlande, så är det annorlunda med texten. Den bär sig själv, är inte beroende av bilderna, och ger oss en inblick i krafterna som verkade (och självklart fortfarande verkar) i vårt geografiska Sverige.

"Buketten" Eskilstuna

"Buketten" Eskilstuna

Det vi här hör Jörnmark tala om är bl.a. grundat på hans egna forskningar i ekonomisk historia. Bl.a. ser vi här spår efter vetenskapliga resultat baserade på arkivstudier i miljonprogrammets tidiga sociala och politiska historia. Han lyckas på ett bra sätt balansera viljan att informera mot behovet att göra texten tillgänglig för envar. Språkligt sett så skapar hans penna  inte en torr vetenskaplig rapporteringen, utan den sammanväver en berättelse som går från det stora till det lilla, som lyfter fram förankringar i personer och platser, och gärna återger citat från intervjuade personer.

Detta var Jörnmarks första populära bok, och den fick framgångar hos såväl kritiker som på marknaden. Den utkom ursprungligen 2007, och 2009 publicerades samma material i en bok med mjuka pärmar, och troligen kommer denna lite billigare upplaga att sälja bra.

Det är den typ av bok som gärna kan ligga framme på bordet i vardagsrummet. Det finns bilder på varje uppslag, så att öppna boken lockar till bläddrande, och till att därefter kika lite på texten för att se var de annorlunda bilderna är tagna.

Boken är tryckt på limmat papper, med bra glans för att göra bilderna rättvisa. Formatet gör att många bilder kan presenteras i stort format, vilket ofta förstärker känslan av att det är tomma övergivna platser.

Som en kuriositet kan nämnas att i Jörnmarks populärt inriktade böcker (denna bok såväl som “Övergivna platser två” och “Övergivna planer“) syns aldrig några människor i bilderna. Det är övergivna platser. Ungefär som vi brukar tänka oss en övergiven liten gruvplats i USA där ingen satt sin fot på närmare hundra år. Det man ser i Jörnmarks bilder är två typer av spår av den lilla människan. Dels att i vissa industrimiljöer ser vi fortfarande skrivbord med pärmar och annat, som om kontoristen just kilat ut till lunchrummet. Dels att många övergivna platser har spår från senare tiders graffitimålare, vilket tyder på att platserna inte är helt övergivna — då och då kommer “inkräktare” dit med sprayburkar i handen.

Men, undantaget som bekräftar regeln dyker upp i just denna bok. På en av bilderna från övergivna hyreshus väntande på rivning, där syns två paintballspelare. De använder området för att spela krig med paintball, smyga på varandra i rensade huskroppar. Kanske avsiktligt, kanske oavsiktligt, men personerna  klädda i skyddskläder står där uppsträckta som spöken … det kanske är döda hyresgäster som går igen?

Sammanfattning

En belysning av det svenska industrisamhällets förändring under sista hälften av 1900-talet. De generella förändringsmönstren beskrivs översiktligt, och alltid illustrerat av konkreta exempel och av fotografier. Läs den .. den är både underhållande och informativ.

Data

Jan Jörnmark: “Övergivna platser” (Historiska Media, 2009) 192 sid, ISBN-10 9185873934, ISBN-13 9789185873937 (book at openlibrary.org)

This page: https://whenthenightcomesfallingfromthesky.wordpress.com/2010/05/03/bok-overgivna-platser-spar-efter-samhallets-utslagning/




Bok: “Övergivna planer” — en plan- och bygglag som skapar förfall?

13 04 2010

Det fysiska samhällsbygget är i Sverige en besvärlig kompromiss mellan de olika intressenterna: de olika nivåerna av offentliga aktörer, från kommuner och uppåt; kommersiella aktörer; privatpersoner. Jörnmark formulerar i den här boken en kritik mot den existerande lagstiftningen, och hur den förhindrar värdefullt nytänkande och strategier inom byggnation.

Jan Jörnmark som blivit känd för sina böcker om övergivna platser — “Övergivna platser” och “Övergivna platser två” — har här gett sig i kast med att beskriva Plan- och Bygglagen (PBL, 1987) och hur dess tillämpning skapar oönskade effekter.

"Övergivna planer" - omslag

"Övergivna planer" - omslag

Några ord om författaren>>

Jan Jörnmark arbetar vid Chalmers och Handelshögskolan i Göteborg och har regelbundet uppdrag för bland annat Nationalencyklopedin. Han blev doktor i ekonomisk historia 1993 och är idag docent.

Jan blev utsedd till årets bäste lärare på Handelshögskolan i Göteborg 1996 och 2006. På Chalmers fick han förtroendet att hålla 2007 års William Chalmers föreläsning och utsågs också till årets bästa lärare på Institutionen för Industriell Ekonomi år 2006. Han är också förärad med titeln Göteborgsambassadör.

Jan föreläser regelbundet på många företag och offentliga institutioner.

Sedan 1993 har Jan Jörnmark skrivit flera böcker om internationell företagsamhet, globalisering och stadsomvandling. 2007 skrev han den mycket uppmärksammade rapporten Bostadsrättens Segertåg på uppdrag av Fastighetsägarna Stockholm.

Citat från Fastighetsägarnas författarpresentation

Denna bok är utgiven av Fastighetsägarna Sverige AB, en samarbetsorganisation för just fastighetsägare i Sverige, ägare av såväl bostadshus som industrilokaler. Ur juridisk synpunkt är de naturligtvis partiska i de flesta frågor rörande den offentliga planering och tillståndsgivning som baseras på PBL. De vill naturligtvis ha ett ramverk som stöder fastighetsägarnas behov, och en tillämpningsprocess som är förutsägbar och snabb. Denna bok ska ses som ett inlägg i en pågående debatt om hur samhället bör hantera detta problem- och verksamhetsområde.

Spritfabriken, Eslöv

Spritfabriken, Eslöv

Utgivarens “varudeklaration” >>

Den ökande befolkningen, framför i allt våra tillväxtregioner, ställer nya krav på byggandet som i allt större utsträckning nu sker i den redan täta stadsbebyggelsen. Detta innebär ofta utdragna överklagandeprocesser och en hög grad av oförutsägbarhet för många och stora projekt. Detta är faktorer som riskerar att fördyra eller ibland till och med helt omöjliggöra byggplaner. Vad som ska byggas, var det ska byggas och vems intressen som ska väga tyngst är frågor som inte kan undvikas i ett tillväxtsamhälle.

Detta är bakgrunden till projektet “Övergivna planer” som vi på Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen startade under hösten 2008. Genom att anslå medel ur Fastighetsägarna GFRs näringspolitiska fond, efter ansökan från Göteborgskretsen, beslutade styrelsen i september 2008 att ge den bästsäljande författaren Jan Jörnmark i uppdrag att skriva en bok med spännande bilder om plan- och bygglagstiftningens brister och utmaningar. Resultatet blev “Övergivna planer – en plan- och bygglagstiftning i behov av en haverikommission?”.

Citat från  Fastighetsägarnas presentation av projekt och rapport

Turisthotellet, Marstrand

Turisthotellet, Marstrand

Jörnmark argumenterar, baserat på undersökningar om tillkomsten av PBL, att avsikten med PBL var att stärka det offentligas inflytande på byggnation och exploatering, ta fram instrument som skulle stödja hantering av de behov angående urbana miljöer som man då såg framför sig, och att kunna stödja såväl planering på helhetsnivå som detaljplanering på ett konsistent sätt.

Detta mål blev för svårt att uppfylla inom de kraftfält som definierade intressentsfären och verkställighetssfären. Resultatet blev ett misch-masch som inte ger klara linjer vad gäller målsättning, utan som lämnar så många frihetsgrader att nästan vilka typer av beslut som helst kan anses välgrundade i PBL:s mening.

En i praktiken besvärande effekt är att handläggningstider blir väldigt långa — åratal är inte ovanligt — och att förutsägbarheten — bl.a. avseende indikativa förhandsbesked — inte finns i verkligheten. Detta skapar problem för de som vill exploatera områden och befintliga fastigheter, eftersom det kan beröra fastigheter och miljöer “av riksintresse”, vilket gör att samhällets skyddsinstinkt tar över och vill lägga begränsningar på hur miljöerna får resp inte får förändras.

Friggagatan, Göteborg - funkishus, nu rivna

Friggagatan, Göteborg - funkishus, nu rivna

Eftersom Jörnmarks argumentationen handlar om att PBL i befintligt skick ofta kan ge skada istället för  samhällsnytta, så är det ett klart pedagogiskt grepp att illustrera konkreta fall där PBL skapat konfrontation/kollision mellan det offentliga och de som vill förnya fastighetsbestånd.

Exempelfall som diskuteras är Vellinge (Påhls Bröd); Eslöv (spannmålslagret & spritfabriken); Marstrand (Turisthotellet); Fjällbacka (Badis); och Göteborg (Centralposten & Friggagatan & Porslinsfabriken).

Just i dessa fall kan det ligga en hel del i det Jörnmark säger. Men betyder det att PBL inte fungerar? Och vad skulle det i så fall ersättas av? Det diskuterar Jörnmark inte. Hans kritik kan sägas inrikta sig på tillämpningen av PBL, inte PBL i sig. Sensmoralen skulle kunna vara att det handlar mer om att hitta praktiskt fungerande tillämpningsprinciper än om att riva upp lagstiftningen. Vi måste väl alla erkänna att i de flesta fall av byggnation så fungerar det bra i samhället. Nybyggnation kan bli lyckat på alla sätt. Existerande, intressanta och kulturhistoriskt viktiga byggnader blir skyddade och bevarade för framtiden. Att det sedan uppkommer fall som på ett eller annat sätt inte kommit till ett för alla lyckligt slut, ja det är en del av den kostnad vi får ta för att ha ett demokratiskt samhälle där olika intressen bör balanseras mot varandra.

Dock ska man nog inte förneka att det finns utmaningar som vi måste lära os att hantera bättre. Ett berör det uppenbara att bevarande och skydd kostar pengar, och vem skall stå för de kostnaderna? Finns det i specifika fall ett meningsfullt argument för hur man skall åstadkomma en långsiktig ekonomisk bas för bevarande av det enskilda objektet?  Var går vår smärtgräns som medborgare i samhället? Vad vill vi kohandla om för att hitta en för oss acceptabel balans mellan olika nyttor i samhället?

Friggagatan, Göteborg - nybyggnation under uppförande

Friggagatan, Göteborg - nybyggnation under uppförande

Intressant är att Jörnmark lyfter fram ett perspektiv som illustrerar att våra samhälleliga ramverk, som på ett demokratiskt sätt ska stödja balansering av intressen, dessa ramverk kanske ger odemokratisk fördel åt vissa parter.

Citat (sid 97-100):

I den verklighet som PBL skapat kan alla ha en åsikt och sedan värker resultatet fram i en utdragen utvecklingsprocess  där den som har mest pengar och uthållighet vinner.

Smärre klagomål

Det märks att denna bok inte producerats av ett professionellt förlag. Tydligen har manuset inte blivit grundligt språkligt granskat, vilket medfört att en del slarvigheter i stavning och formulering slunkit igenom, och att några andra fel (“cut-and-paste”?) inte blivit upptäckta.

Friggagatan, Göteborg - funkishusen, Jörnmarks "uttalande"

Friggagatan, Göteborg - funkishusen, Jörnmarks "uttalande"

Jämfört med de breda böckerna som Jörnmark skapat — “Övergivna platser” … — är detta mer i genren akademisk/politisk skrift. Språkbruket är inte så lättflytande, facktermer bildar hörnstenar, meningsbyggnad blir mer byråkratisk. Men att det ser ut på det viset är begripligt. Denna bok är ett inlägg i en sociopolitisk debatt om makt och myndighet i plan- och byggsfären, och då får man rätta in sig i det språkliga ledet om man skall verka trovärdig / bli tagen på allvar.

Ett flertal citat ur officiella skrivningar har samma typografi som Jörnmarks egen text, vilket ibland gör det svårt att veta vems text man läser — är denna en av Jörnmark citerad mening, eller är det en mening formulerad av Jörnmark? Detta bidrar till viss tvetydighet och bromsar även läsprocessen.

Läsaren presenteras ett omfattande bildmaterial, stora bilder i färg. Men det skulle varit bra om vi fått några fotografier som visade hur de diskuterade miljöerna såg ut tidigare, så att vi bättre kan förstå vad som menas med “nedgången miljö”. Dessutom är en del textdiskussion uttryckt i termer av namn på platser, gator, torg, och naturföreteelser. Här skulle enkla kartor ha hjälpt läsaren att få en bättre uppfattning av argument och beskrivningar.

Någon gång under läsningen undrade jag om jag tittade in i en annan värld med för mig obekanta fenomen. Tag t.ex. följande mening, om Friggagatan i Göteborg: “Gatan blev centrum för porrklubbar, matthandlare och andra former av klubbverksamhet”. Undrar just hur världen är funtat i Göteborg. På östra sidan av Sverige är inte matthandel någon “klubbverksamhet”, men göteborgare vill ju profilera sig från storebror Stockholm, så “matthandel”  i Göteborg kanske är ett kodord för … jag, vad vet jag.

Sammanfattning

Denna bok berör en samhälleligt viktigt område, och författaren levererar en ström av tankar och åsikter som man måste ta ställning till. Det är inte givet att alla påståenden bör stå oemotsagda, eftersom boken är en partsinlaga. Men det är ett välkommet bidrag till att stimulera debatt om en viktig samhällsfråga.

Data

Jan Jörnmark: “Övergivna planer — En plan- och bygglagstiftning i behov av en haverikommission?
(Fastighetsägarna Sverige AB, 2009) 127 sid (book at openlibrary-org).

This web page: https://whenthenightcomesfallingfromthesky.wordpress.com/2010/04/13/bok-overgivna-planer-en-plan-och-bygglag-som-skapar-forfall/




Bok: “Övergivna platser två” — där det nyss fanns folk och aktivitet

21 03 2010

Observationer av platser i Sverige som hamnat helt vid sidan av samhällets utveckling. Platser som förr var fyllda av verksamhet, men som nu ligger öde. Jörnmark har begått ännu en betraktelse under titeln  “Övergivna platser två”.

Jan Jörnmark (f. 1959) är akademiker inom ekonomisk historia, verksam i Göteborg. Han blev plötsligt känd i vidare kretsar när han utgav boken “Övergivna platser år 2007. I den rikligt illustrerade boken beskrevs ett antal bortglömda “törnrosamiljöer”  i Sverige, industriella miljöer såväl som officiella inrättningar, som nu är övergivna och outnyttjade.

"Övergivna platser två" - omslag

"Övergivna platser två" - omslag

År 2008 kom uppföljaren — “Övergivna platser två” —  som befäste Jörnmark som en intressant observatör av ett land i förändring. Den boken är temat för detta inlägg.

Därefter kom 2009 boken “Atomtorg, porrharar & Hitlerslussar“,  där samma typ av spanande sker i Östeuropa/Baltikum.

Troligen blev såväl författaren som förläggaren rejält överraskade av det stora gensvar som “Övergivna platser” fick. Vem skulle tro att något sådant skulle kunna locka läsare (och köpare). Ett tydligt tecken på den kommersiella framgången är att den första “Övergivna platser” nu har utkommit i en häftad upplaga. Bokbranschen tillämpar ofta principen att den inbundna utgåvan är ett provskott för att se om det är meningsfullt att ge ut en häftad eller pocket-utgåva, och tjäna pengar på denna billigare produkt.

Jan Jörnmark

Jan Jörnmark

Vad handlar dessa böcker om? Ja, just i det här sammanhanget är det den andra boken i raden — “Övergivna platser två” — som jag ska säga några ord om.

Här har Jörnmark samlat vyer från avsomnade miljöer i Syd- och Mellansverige samt något från södra Norrland, mer i landsbygds- och småortsmiljöer än i storstadsmiljöer.  En orsak är naturligtvis att övergivna platser belägger mark, och i storstadsregioner är marken för dyrbar för att inte utnyttjas kommersiellt. Så återanvändning eller rivning är normen i storstaden, medan på landsbygden lämnas ibland  byggnader ifred, och de får naturligt brytas ner och falla sönder.

En grupp exempel är den satsning som under 60-70-talen skedde på att bygga olika former av upplevelsecentra … ofta kallade “sommarland”. Under några år var det en lönsam verksamhet, men sedan drabbades branschen av överetablering, med påföljande konkurrens. Denna konkurrens tog sig två uttryck: antingen försökte ett sommarland satsa sig ur krisen, genom att erbjuda ännu mer attraktioner till potentiella besökare. Eller att kostnadsbespara sig ur krisen, vilket typiskt medförde försämrat utbud till kunder. Slutresultatet blev att ett fåtal anläggningar kunde överleva, och att ett stort antal anläggningar fick lägga ner sin verksamhet. Och spåren efter några sådana kan fortfarande beskådas ute i stillheten — sakta förfall men man ser fortfarande vad det var tänkt att vara.

Sommarlandens död - "Tyrannosaurens vrål har tystnat i Skånes Fagerhult"

Sommarlandens död - "Tyrannosaurens vrål har tystnat i Skånes Fagerhult"

Boken består av två delar. Del 1 består av ett antal exempel på platser, och med beskrivning av vad som hänt på och med dessa platser. Det ger en känsla av anekdotiskt presentationssätt — “Se här, en byggnad, och här gjordes det ena och det andra för en tid sedan”. En dragning åt kuriosakabinett, där Jörnmark samlat vad som man råkat snubbla över.

Del 2 har ett annat angreppssätt. Här finns en resonerande text, där teorier och modeller över samhällsutveckling illustreras med platser. Här ingår t.ex. en  text om hur tillämpning av hyresreglering och bruksvärdesprincip och andra politiska ansatser stimulerade eller lade sordin på förnyelse av innerstadens bostadsbestånd. En annan text belyser industriell omstrukturering och koncentration, illustrerat med Papyrus i Mölndal.

Nya trafikleder byggs - "Halländska ruiner från bilismens gulddålder"

Nya trafikleder byggs - "Halländska ruiner från bilismens gulddålder"

Jörnmark ger en intressant beskrivning av hur skärgårdarna genomgått konjunkturcykler. Det uppstod en samverkan mellan teknik och samhälle i samband med ångkraftens industrialisering. Den växande viljan hos människor att röra sig kombinerat med mer kostnadseffektiva ångfartyg bröt skärgårdssamhällenas uråldriga  isolering. Ett otal bolag med ett otal ångfartyg knöt nu samman samhällena i ytterskärgården med huvudorter på fastlandet. Det stimulerade kommersiell verksamhet, alltifrån ökad produktion av fiskeprodukter till ökad turism (vilket resulterade i byggandet av societetshus, badhus, turisthotell, etc). Denna högkonjunktur för orter i skärgården avslutades i och med första världskriget. Från 1920-talet blev bilismen en mer viktig faktor för de befolkningsgrupper som satte i system att röra på sig under sommaren. Istället för att med ångbåt fara ut på en vistelse i Lysekil, så tog man bilen och rörde sig över vägnätet. Och därmed förlorade skärgården sin attraktionskraft. Det fanns inget utbyggt vägnät ut i skärgården. Det fanns inga riktiga vägar på öarna. Det fanns inga bilfärjor. Alltså valde människor att bilburet färdas till platser som låg mer lättillgängligt till.  De tidigare populära orterna i skärgården hamnade nu “i bakvattnet”. De investeringar som gjorts för att ta hand om och serva besökare blev inte lönsamma längre. De lades ner, eller drevs på sparlåga i mindre skala. Detta illustrerar Jörnmark med Marstrand, i det avsnitt han kallar “Fallet med orten som aldrig hämtade sig från första världskriget”, där fortfarande det gamla och (tidigare) ståtliga  turisthotellet står kvar, men nu nedslitet och trasigt, i väntan på att falla offer för rivningsföretagen.

Detta är en bok som har sitt existensberättigande i de fotografier som fyller boken. Säkerligen finns det sammanlagt kring 400 bilder på de 200 sidorna i boken. Alla bilder är nytagna, så vi får inte se hur det en gång såg ut, då platserna inte var övergivna utan fulla av liv och rörelse. Bildmaterialet är i färg, och papperskvalitén är fullt acceptabel. Fotografens sätt att välja vinkel och perspektiv är enligt en nuförtiden populär princip — den lutande horisontlinjen. Det är inget fel med det, men med den mängd av bilder läsaren får se får man en känsla av yrsel; är det jag som lutar? eller lutar världen? Det finns bilder som känns riktigt bra, som har en färgpalett som är intressant, eller som presenterar ett utsnitt som får mig att undra vad som ligger utanför bilden. Några fotografier har mindre lyckat skärpedjup, men det kan bero på att de förutsättningarna för fotograferandet som platsen erbjuder kan vara besvärliga.

—*—

En association som ligger nära till hands är att uppfatta Jörnmark som en ideologisk tvilling till radarparet Bengtsson och Willis, vilka under de senaste två decennierna har producerat ett stort antal teveprogram under rubriken “K-märkt“, liksom ett antal böcker på samma tema. Men där B&W till största delen sökt efter (och hittat!) miljöer och artefakter som magiskt nog har överlevt och är i någorlunda skick, så har Jörnmark letat efter saligen avsomnade och sönderfallande miljöer. Dessutom finns det en viss skillnad i vilka tidsepoker som de letat efter. B&W har en förkärlek för 1950-talet och decennierna i direkt anslutning, medan Jörnmark mest uppmärksammat miljöer som avsomnade under ’70-talet, ’80-talet och ’90-talet.

Ännu ett sätt att beskriva skillnaden är att undertexten hos Jörnmark andas tragedi — “här gick det åt skogen … här fick människorna sin utkomst … här fanns det framtidstro .. men se hur illa det blev” — medan B&W har en mycket gladare attityd — “se här, så intressant … detta finns kvar … här finns det folk som bryr sig om … så roligt att få se detta”.

De har därför olika fokus, men vi kan faktiskt se B&W och Jörnmark som komplement till varandra i den nutida samhällsarkeologin.

Sammanfattning

Det är en bok som bygger på ett bildmaterial föreställande sådant som vi inte är speciellt medvetna om, ett slags nutida ruiner. Samtidigt är det en påminnelse om att i vår närtid skedde drastiska förändringar i samhället, och att vi nog ska räkna med att förändringstakten håller i sig. Det vi lever i idag kanske snart blir objekt för en kommande “Övergivna platser tre“.

Data

Jan Jörnmark: “Övergivna platser två” (Historiska Media, August 2008), 192 sid, ISBN10: 9185873365, ISBN13: 9789185873364 (book at openlibrary.com).

Denna webbsida: https://whenthenightcomesfallingfromthesky.wordpress.com/2010/03/21/bok-overgivna-platser-tva-dar-det-nyss-fanns-folk-och-aktivitet/