Tidskrift: Hemslöjden 10/6 – glimtar

14 12 2010
Hemslöjden 2010 #6 - framsida

Hemslöjden 2010 #6 - framsida

Det lackar mot vinter och jul. Det har väl påverkat valet av ett par av artiklarna i detta årets sista nummer av Hemslöjden. En blandning av byggnadshistoria, hushållens verktyg och redskap, konsthantverk, tips om hemslöjdsjulklappar, papper som kläder och smycken,   och några tips om vad som är på gång.

Några inslag nämnes här.

—*—

“Ett hus för helgon”

Ytterlännäs gamla kyrka är en relik från en tidig kyrkobyggnadsepok. Den härstammar från 1200-talet, byggdes ut på 1400-talet och blev församlingskyrka i en allt större församling. Ökat välstånd och längtan efter modernitetens status ledde till att Ytterlännäs Nya Kyrka byggdes runt 1850. I och med att den blev klar så fanns det en stark opinion för att riva den gamla kyrkan. Att underhålla två kyrkor skulle kosta, och att leva med en påminnelse om ett förflutet som man ville lägga bakom sig, det kändes inte heller önskvärt.

Ytterlännäs gamla kyrka

Ytterlännäs gamla kyrka

Men ett par nyckelpersoner i bygden motsatte sig rivning, och de fick sin vilja igenom. Även om den gamla kyrkan under de kommande etthundra åren  underhålls med minimala medel, så fanns den alltså kvar vid mitten av 1900-talet, då man började uppskatta dess värde, och den genomgick en mer genomgripande restaurering.

Kyrkans inre visar än idag på ett konkret sätt hur  medeltida kyrkor såg ut, utförligt dekorerade med bilder och illustrationer av bibliskt grundade sedelärande  historier.

Men den visar även hur en allt större församling kunde härbärgeras. Vid ett senare tillfälle byggdes nämligen två nivåer av läktare in i kyrkorummet.

“Täckena från Hycklinge, Horn och Aska”

Östgötadräll är en vävteknik som hade en utbredning i den södra delen av det östgötska kulturområdet. Rutiga mönster i starka och varma färger.

Östgötadräll

Östgötadräll

Det var varmfodrade täcken,  gjorda i tre lager, med drällen överst; lin, ull eller bomullsvadd emellan; och underst ett bomulls- eller linnefoder.

Tekniken för  östgötadrällen har överlevt, och kanske fått lite av en renässans. Ett ökat intresse att väva drällen samverkar nu med att Östergötlands hemslöjdsförening gett ut en liten bok om detta, med tips och råd om teknik, samt reproduktioner av östgötadräll genom tiderna.

Sparkar från Pite skärgård

Sparkar från Pite skärgård

“Slitstark norrbottning”

Sparken hör till den klassiska  svenska vintern. Se framför dig bilden av ett snötäckt landskap, en lätt plogad väg, och en eller ett par sparkar som färdas fram längs vägen.

Senaste årens vintrar har inte varit vänliga mot sparkåkare i Mellan- och Sydsverige. Snön har ofta lyst med sin frånvaro, eller så har föret på snön inte passat sparken.

Men i den här artikeln ges en tillbakablick på klassiska sparkar. Fokus är sparkmuseet i Piteå, startat 1998 av Thomas Wallstén. Han använde sina kontakter i Pitebygden för att hitta äldre, lokalt tillverkade sparkar, och lagrade upp dem i ett hus på Furunäsets gamla sjukhusområde. Spark efter spark har anlänt, och nu kan man här få en bra översikt över de senaste hundra årens sparkteknologi.

Lite förvånande är sparkens idé inte så gammal.Ett tidigt belägg är från 1872, så kanske det var runt den tiden då konstruktionen hade förfinats till ett användbart redskap för mindre transporter vintertid.

Kommer sparken att utvecklas vidare? Finns det förbättringsmöjligheter? Ja, kanske materialtekniskt, men i övrigt har väl sparken en optimal struktur för sin användning.

“Från kall lera till varmt kakel”

Keramikern Annika Svensson har en lite udda produkt i sitt utbud — en kakelugn. Redan under sin utbildning på HDK hade hon arbetat med att konstruera en kakelugn, och det var faktiskt hennes examensarbete.

Sedan har hon fortsatt med att vidareutveckla teknik och design, och kan nu leverera en kakelugn som både har en traditionellt igenkännlig form i det stora, samtidigt som detaljer och yta har en egen karaktär.

Dessutom …

… kläder av papper; smycken av papper; slå in paket på japanskt vis; enkla julprydnader;

Jenny Blomberg: "Strandvägspromenaden 18 maj 1930" (efter samtida fotografi)

Jenny Blomberg: "Strandvägspromenaden 18 maj 1930" (väv efter dåtida fotografi)

Data

Hemslöjden” nr 6 2010 (Svenska Hemslödsföreningarnas Riksförbund, SHR, 2010) 56 sid, ISSN 0345-4649

This page: https://whenthenightcomesfallingfromthesky.wordpress.com/2010/12/14/tidskrift-hemslojden-106-glimtar/




Tidskrift: Hemslöjden 10/5 – glimtar

4 12 2010

Tidskriften Hemslöjden går ut i skogen, och hittar intressanta personer och annorlunda användning av trä och träd.

Hemslöjden 2010 #5 - framsida

Hemslöjden 2010 #5 - framsida

Träslöjd är ett traditionellt hantverk, alltsedan tidernas begynnelse. Under största delen av historien var det en livsnödvändighet, något som bidrog på kritiskt sätt till gruppens överlevnad. Alltsedan industrialiseringen — och speciellt industrialiseringen av konsumentsektorn — kan vi nu tillfredsställa våra livsbehov genom att köpa saker istället för att göra dem. Mycket av hantverksskickligheten har i samma takt försvunnit, trots att vi nu har större förutsättningar att kunna använda bättre verktyg i arbetet. Men det finns entusiaster som fortsätter att fascineras av träet som material, som antingen fortsätter utövandet av traditionellt hantverk, eller innoverar nya sätt att använda trä.

I detta nummer av Hemslöjden lyfts några exempel fram.

—*—

“Mannen som kan tala med träd”

Om hemslöjdskonsulenten Knut Östgård, som gärna lyfter fram förbisedda träslag för användning inom träslöjden. T.ex. björk, hassel, och bok.

Just bok har använts för olika köksredskap, eftersom det inte har någon egen smak eller doft, och därför inte påverkar livsmedel som det kommer i kontakt med. Det är något som de flesta av oss faktiskt kommit i kontakt med — glasspinnen är av bok, eftersom den inte ska ge någon egen smak, inte ens när man slickar ren den från de sista resterna av vaniljglassen!

Det nytillverkade eremitaget

Det nytillverkade eremitaget

“Eremitaget – både  slott och koja”

Stefan Karlberg ville prova att bygga en bod i material som troligen inte använts under de senaste hundra åren. Utmaningen var att använda granbark som ytbeklädnad på boden. På 1700-talet lär det ha funnits ett eremitage (eremitage = anspråkslös avskild byggnad) utanför Göteborg, klätt av just granbark. Mycket möjligt har det på landsbygden funnits enstaka andra exempel byggd på liknande sätt, eftersom man i fattigbygder fick lära sig att utnyttja det naturen gav.

Det som nu — i våra dagar — konstruerades kallas just “eremitaget”, och skapades för en utställning i samband med att begreppet “friggeboden” fyllde  30 år. Viss fragmentarisk information fanns om det tvåhundra år tidigare byggda eremitaget, men det hantverksmässiga måste man i stort återuppfinna/återupptäcka själva.

Är denna fasadbeklädnad av granbark något annat än en kuriositet? Kanske, kanske inte. Nog kan jag tänka mig att en bod byggd på detta sätt skulle kunna platsa på en del hembygdsgårdar. Men att tro att det får allmän popularitet bland villa- och sommarstugeägare är väl att vara för optimistisk. Passar nog inte in som friggebod bredvid Mexi-tegel-villan i förorten.

Men experimentet med eremitaget har i alla fall bidragit med kunskapsuppbyggnad om en sedan gammalt försvunnen byggnadsteknik.

Pete Marden med en korgstomme

Pete Marden med en korgstomme

“Trågkorgen från Sussex skogar”

Ett reportage om tillverkningen av “Sussex trugs” i Herstmonceux i Sussex i södra England. Ett hemma-hos-reportage hos “The Truggery”, där man tillverkat korgarna sedan flera hundra år. “Trug” är ett gammalt anglosaxiskt ord som är besläktat med vårt nordiska ord “tråg”. Och det kan ha funnits någon gemensam teknik i tidernas begynnelse. Men i dagens läge ser vi hur man på olika platser och regioner numera  har sina egna former och konstruktionssätt.

Denna artikel i Hemslöjden kommer från ett studiebesök, där fem personer från Sverige ville prova på tillverkning av Sussex Trugs på plats. Men hjälp av hantverkaren Pete Marden fick svenskarna lära sig om material (kastanj och vide) och om verktyg och redskap (basningsformar, m.m.)

Som alltid när det gäller rent hantverksmässig produktion, så är produktionsvolymerna små, vilket gör att det kan vara svårt att få tag på vissa äkta hantverksprodukter. “The Truggery” exporterar inte, eftersom det kostar för mycket med frakt och förpackning, utan lever på lokal försäljning och av att London ligger så nära och därmed har man en stor indirekt avsättning över Storbritannien.

“Hästar av trä lockar barnen till skogs”

På Järvafältet finns vandringsstråk anlagda, och vid några ställen längs dessa finns det  halvstora naturtrogna statyer av hästar. Dessa är inte bara för beskådande, utan har konstruerats på ett robust sätt för att barn skall kunna använda dem som lekredskap.

Hästarna på Järvafältet

Hästarna på Järvafältet

Det är skulptören Michael Crisp som skapat dessa. En engelsman som kom till Sverige på 1970-talet, och sedan dess verkat på svensk botten. Han är baserad på Djursholm, med en verkstad i den gamla smedjan, där tidigare det heta järnsmidet bedrevs, och numera arbete i kallt trä görs.

Dessutom …

.. om hemslöjdens kärna (vad är hemslöjdens essens?); Maria Westerberg skapar med grenar och rötter från granskogen; om utställningen “Eljest” på Liljevalchs; om enkla hemsnickrade leksaksbilar.

Data

Hemslöjden” nr 5 2010 (Svenska Hemslödsföreningarnas Riksförbund, SHR, 2010)  56 sid, ISSN 0345-4649

This page: https://whenthenightcomesfallingfromthesky.wordpress.com/2010/12/04/tidskrift-hemslojden-105-glimtar/




Tidskrift: Hemslöjden 10/4 – glimtar

15 08 2010

Det aktuella numret av tidskriften Hemslöjden fokuserar på temat broderi, och belyser det ur historiskt, men framför allt ur dagens perspektiv. Informativt för den som har broderiintresse, kanske mindre så för andra.

Hemsjöjden 2010 #4  -- framsida

Hemsjöjden 2010 #4 -- framsida

—*—

Broderi

Temat broderi återspeglas i flera artiklar. Vissa tar upp rent historiskt detektivarbete, med målet att mycket exakt kunna bestämma proveniens av vissa kända gamla broderialster. Här har vi naturligtvis kulturhistorikerhatten på oss.

Andra artiklar följer upp, och diskuterar hur intresserade (och det finns!) återskapar gamla mönster i nya broderier. Här är det intresset kring det gamla, kombinerat med viljan att kunna  ha något i daglig användning, som har drivit på detta. En följd kan bli att traditioner kring mönster förs vidare in i framtiden,. på ett levande sätt.

Med nål och tråd för en bättre värld

Vissa konstnärer/konsthantverkare har valt broderi som ett artistiskt uttrycksmedel, men använder det för att  mer fritt  skapa konstnärliga uttryck med mer subjektiv och personlig stil. Elsa Agélii (1938- ) gör just detta. Under  35 år har hon arbetat med broderi, och bidragit till att öka exponering och uppmärksamheten kring detta arbetssätt. Hon har ofta valt engagerade — för att inte säga politiskt känsliga — teman att arbeta med. Det var t.ex. ett tidigt engagemang i kvinnosaksfrågan (som det hette då; numera måste man kanske säga “feminism”). Världens vatten är ett annat tema.

Agélii: dagboksbroderi, 1975

Agélii: dagboksbroderi, 1975

Och hon fortsätter sin engagerade gärning, med en hel del kontakter med utvecklingsländer.

Nyttigt ljus på folklig dräkt

I år har Nordiska museet (NM) öppnat en utställning “Modemakt – 300 år av kläder” (26/2 2010, tills vidare). I den här artikeln får vi lite information som förtydligar varför utställningen har det innehåll den faktiskt har.

Den traditionella synen på landsbygdens kläder är att där användes folkdräkter till dess att det moderna merkantila samhället slog igenom. Det vill säga. folkdräkter — i all sin prakt och färggrannhet — skulle vara korrekta uttryck av sin tids syn på kläder.

Denna utgångspunkt ifrågasätts. Redan tidigt anammade adeln och de välsituerade stilar som definitivt var mode i sin tid. Tänk bara på hur landets kungar låtit porträttera sig själva under århundradena — en god avbild av hur klädesmodet i de välsituerades samhällsskikt kontinuerligt utvecklas. Denna klädesstil färgade av sig på borgare och herrskaps syn på vad som är eftertraktat mode. Och i nästa steg börjar bönder ta till sig stilinfluenser från de mer välbärgade.

Nordiska Museet: Modemakt

Nordiska Museet: Modemakt

Effekten blir att klädesstilen i den stora gruppen av landsbygdsboende svenskar inte var konstant, utan formades — med fördröjning — av de generella stilprinciperna vi associerar till respektive era.

Sensmoral: det som vi betraktar som folkdräkter från olika delar av landet är inte en avspegling av vad befolkningen i allmänhet klädde sig i. Folkdräkt fick oftast rollen som högtidsdräkt, och kunde i den egenskapen leva kvar genom sekler. (jämför med fracken. Vem använder frack på jobbet? Men fracken, i ganska oförändrad form, finns ändå kvar!)

Utställningen på NM tar greppet att faktiskt lyfta fram denna modepåverkade allmogeklädsel. Folkdräkterna relegeras till ett litet reservat i utställningen, medan huvuddelen av utställningen organiseras så att vi skall kunna se hur modepåverkan har skett.

I korrekthetens namn ska man erkänna att i ett par avgränsade geografiska områden användes “folkdräkten” mer dagligt, långt fram i tiden under 1800-talet.  Men det var alltså undantag.

Annat

.. är bl.a. ett inslag om personer som arbetar med konstnärligt broderi (Malin Lager/symaskinsbroderi, Frida Berntsson/monumentalbroderi, Jennie McMillen/berättande broderi, Annika Ekdahl/interaktivt broderi, Ulrika Erdes/offentligt broderi, Carina Olsson/folkligt broderi); Judy Chicago och “The Dinner Party”); etc.

Data

“Hemslöjden” nr 4 2010 (Svenska Hemslödsföreningarnas Riksförbund, SHR, 2010) 56 sid, ISSN 0345-4649

This page: https://whenthenightcomesfallingfromthesky.wordpress.com/2010/08/15/tidskrift-hemslojden-104-glimtar/




Tidskrift: Hemslöjden 10/3 – glimtar

27 05 2010

Tidskriften Hemslöjden är tänkt att representera det mesta av det som faller under rubriker som “hemslöjd”, “konsthantverk”, och liknande. Inte undra på att det oftast är mycket olika områden som tas upp i ett nummer. Detta nummer har en anklang av ett tema — skapa avbilder av djur i trä — med tre inslag, av de totalt tolv som bevärdigas en rad i innehållsförteckningen.

Hemsjölden 2010 nr 3 -- framsida

Hemsjölden 2010 nr 3 -- framsida

I linje med tidsandan är tidskriften välillustrerad,  med ett antal helsidesbilder, och ett otal bilder varierande i storlek från plastkort- till halvsidesformat.

Det kan även vara förnuftigt ur marknadsföringssynpunkt (dvs, av området hemslöjden som ett respektabelt kulturellt fenomen) att göra som vi ser i detta nummer — ofta lyfta fram personen bakom alstren. Det märks bl.a. genom  de porträttbilder som ofta illustrerar artiklarna. Som sagt … vår tid är personfixerad, det är lika viktigt vem som gör något som vad denne/denna gör.

Det är också roligt att studera de småannonser som tidskriften innehåller. Det finns en hel del småföretagarverksamhet i området, inte bara amatörer. Man anar en spännande värld!

Ett antal notiser pekar också på diverse arrangemang. Det kan vara utställningar, det kan vara kurser. Dessutom finns några bokanmälningar, där man ibland kan hitta sådant som inga andra tidningar/tidskrifter har ork att ta upp.

Trä som lever

Skulptören Anders Jansson på Rådmansö arbetar med att skulptera i trä. Som verktyg använder han en liten kedjesåg för att fräsa ut motiv ur större trästycken. Ett favorittema är svenska vilda djur, som räv, hare, rådjur och liknande. Han låter den grova ytan vara kvar, inte bara av estetiska skäl, utan även för att det återger en känsla av djurpäls. I några fall har dessa utfrästa djur fungerat som skisser för senare avgjutningar, t.ex. i brons.

Att arbeta med motorsåg som verktyg för skulptering har många tagit upp, men det är skillnad mellan resultat av amatörmässiga insatser (föreställande troll, husdjur, bilar, etc) och det som Jansson åstadkommer.

Hejdströms sillgrisslor på plats

Hejdströms sillgrisslor på plats

Slöjdat för forskning

Aron Hejdström har snidat sillgrisslor, som ett bidrag till ett forskningsprojekt som studerar sillgrisslornas liv och leverne på Stora Karlsö. Målet med projektet är att kunna göra närstudier av sillgrisslor, och det är svårt att genomföra eftersom grisslorna häckar på lodräta och exponerade klippbranter. Därför har man byggt speciella häckningsplatser — i form av konstruerade hyllor — där man med olika metoder kan observera sillgrisslorna. Men hur får man fåglarna att ta dessa nya hyllor i användning?

Tanken var då att placera ut lockfåglar (vettar) på hyllorna, som skulle få de vilda fåglarna att känna förtroende för dessa nya platser för häckning. Där kom Aron Hejdström in i bilden. Han har tillverkat ett antal sillgrisslevettar i naturlig storlek, med individuella uttryck och kroppshållning, och dessa vettar monteras sedan på hyllorna.

Den första säsongen gav positiva resultat i form av att vissa sillgrisslor faktiskt häckat på hyllorna, och en havsörn har också visat intresse för grisslorna i trä.

Enebygeln från Bohuslän

Ene är ett klassiskt virke som har begränsat användningsområde, men har egenskaper som är unika. Vi har alla sett smörbyttor av ene, och smörknivar av ene — enevirke sägs minska risken att smör härsknar.

Curth Nilssons enebygel

Curth Nilssons enebygel

I den här artikeln beskrivs hur ene används som material för en bygel, som tidigare använts av skärgårdsbefolkningen. Segheten i enevirke och dess fukttålighet  är säkerligen några av anledningarna till att det fått ett antal olika användningsområden i anknytning till båt och vatten.

Curt Nilsson visar här hur man ganska enkelt kan bygga sin egen bygel, som kan användas för att att hänga upp saker eller för att koppla ihop saker.

Annat

.. är bl.a. ett inslag om Ingela Berntsson som arbetar med lin; användning av hassel som material i hortikultur; om keramikerna Kennet Williamsson och Malin Grumstedt; att slöjda djur av pinnar och grenar.

Data

“Hemslöjden” nr 3 2010 (Svenska Hemslödsföreningarnas Riksförbund, SHR, 2010) 56 sid, ISSN 0345-4649

This web page:
https://whenthenightcomesfallingfromthesky.wordpress.com/2010/05/27/tidskrift-hemslojden-103-glimtar/




Tidskrift: Hemslöjden 10/2 – glimtar

7 04 2010

Årets andra nummer av Hemslöjden innehåller som vanligt lite utblickar åt olika håll. Inget temanummer precis, det spretar rejält!

"Hemslöjden" nr 2 2010 - omslag

"Hemslöjden" nr 2 2010 - omslag

Bröd för öga och själ

Om skådebröd, som det bakas på Sardinien. Skådebröd förekommer också i Sverige, traditioner som på sina ställen dröjt kvar som en jultradition. Det speciella här är finliret i den konstfärdiga utformningen av bakverken.

Erfarna händer formar de kostfulla bröden

Erfarna händer formar de konstfulla bröden

Sista vilan i en kakaofrukt

Om annorlunda kistor från Ghana, och då talar vi inte om traditionella kistor.  Kistor kan vara formade som bilar, båtar, djur, etc.

Att få sin sista vila i en fågel!

Att få sin sista vila i en fågel!

Nya stolar i kyrkan

Om hur Hemmesjö kyrka fick ny stolsinredning, 92 handgjorda stolar, istället för kyrkbänkar eller liknande.

I kyrkan från 1100-talet intar de nya stolarna sina platser

I kyrkan från 1100-talet intar de nya stolarna sina platser

Annat

… är bl.a. textilkonservator i kyrkan; lek med träd; leksaker man kan göra själv.

Data

“Hemslöjden” nr 2 2010 (Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, SHR, 2010)  56 sid, ISSN 0345-4649

This web page: https://whenthenightcomesfallingfromthesky.wordpress.com/2010/04/07/tidskrift-hemslojden-102-glimtar/




Tidskrift: Hemslöjden 10/1 – glimtar

30 03 2010

Skriften om svensk (och ibland utländsk) hemslöjd dimper ner då och då. Det är mer godis för ögat än handfasta beskrivningar av hur man “slöjdar” något. Gör det lättare att konsumera, eftersom man inte behöver ha dåligt samvete för att man själv inte tar fram verktyg och redskap.

"Hemslöjden" nr 1 2010 - omslag

"Hemslöjden" nr 1 2010 - omslag

Några glimtar ur innehållet …

Möbler med underhållningsvärde

Albert Ernfrid Persson (f. 1904 i Höganäs, Skåne; d. 1991 Tånnö, Småland) byggde sina egna möbler, med fantasirik form och spännande glad dekoration och färgsättning. Självlärd vad gäller träarbete, och byggde enbart för eget bruk. En hel del av hans produktion hamnade senare i “Arkiv för naiv konst” vid Jönköpings Museum.

På tidskriftens omslag syns en detalj från ett av hans väggskåp.

Albert Ernfrid Persson: stol

Albert Ernfrid Persson: stol med trompe l'œil-effekt (benen är inte avbrutna och reparerade!)

Korgmakaren som hittade hem

Mikael Svensson bytte bana, från färghandlare till korgmakare, flyttade till skogsbygd och tillverkar korgar på traditionellt sätt, med råvara direkt från den svenska skogen.

Att vrida enevidjan på rätt sätt

Att vrida enevidjan på rätt sätt

Annat
… vi hittar är  bl.a. Liljevalchsutställningen om Märta Måås-Fjetterström; Hagalunds tvätterimuseum; konsthantverk i återanvända material.

Marianne Andersson: Fåglar av cykelslangar och tovad ull

Marianne Andersson: Fåglar av cykelslangar och tovad ull

Sammanfattning

Ger en kontrastrik känsla jämfört med att titta i PC-tidskrifter och liknande modern high tech.  Avkoppling och vila för själen.

Data

“Hemslöjden” nr 1 2010 (Svenska Hemslödsföreningarnas Riksförbund, SHR, 2010)   56 sid, ISSN 0345-4649

This web page: https://whenthenightcomesfallingfromthesky.wordpress.com/2010/03/30/tidskrift-hemslojden-101-glimtar/