Tidskrift: Kulturvärden 3 2010 – glimtar

1 12 2010
"Kulturvärden" 2010 #3: framsida

"Kulturvärden" 2010 #3: framsida

Statens Fastighetsverk har i detta nummer av sin tidskrift “Kulturvärden” gett oss ett spretigt potpurri av teman. Kanske något för den som är intresserad av kungsgårdarna?

—*—

Fyrvaktare och lotsar

Häradsskär i Gryts skärgård är ett typisk exempel på vad som i gångna tider var platser med samhällsviktig verksamhet, men som idag inte längre är viktigt av samma skäl. Tidigare fanns det många fyrvaktare och lotsar runt Sveriges kuster. Fyrvaktarna har successivt försvunnit, i och med att helautomatiserade fyrar tagit över, som dessutom ofta lagts på andra platser än de gamla fyrplatserna. Lotsarna har också minskat i antal. Inte för att sjöfartens omfattning minskat, utan för att den karaktäriseras med andra profiler än tidigare. Sjötransport koncentreras till vissa större hamnar, vilket minskar eller eliminerar behovet att lotsa in till många orter utan stora kommersiella hamnanläggningar. Och fartygen har blivit större, så det är färre transporter än tidigare som behöver lotsassistans.

Så vad händer då med fyr- och lotsplatserna?

Lotsutkiken på Häradsskär

Lotsutkiken på Häradsskär

Häradsskär får i detta nummer av “Kulturvärden” ses som ett exempel på hur det fortfarande finns engagemang för att hålla kvar något av stämningen kring fyr/lots-platser. Ännu så länge finns det kvar personer som tidigare hade arbetat inom fyrvakteri och lotseri. De har varit av stor nytta för att få igång en bevarandeprocess kring sina tidigare arbetsplatser.

Och Fastighetsverket ser naturligtvis positivt på detta, eftersom det skapar förutsättningar för att verket ska kunna bevara dessa kulturhistoriskt intressanta platser.

Kungsgårdar

Tidigare var kungsgårdarna de platser i Sverige som de svenske konungarna pendlade emellan. Istället för att transportera livsförnödenheter, så transporterade man konsumenterna istället.

Så småningom blev transportmöjligheterna bättre, liksom förbehandlings- och lagringsprocesser bättre, och därmed kunde Stockholm så småningom stiga fram som den plats där kungen skulle befinna sig.

Kungsgårdarna behölls i kungens ägo (senare i statens ägo) och producerade alltmer för avsalu, så att de kunde leverera inte bara lantbruksprodukter utan även pengamässig avkastning. Nu finns det tjugo kungsgårdar i statlig ägo.

I dagens läge är kungsgårdarna utarrenderade, och drivs i praktiken som vilket arrendebruk som helst.

Men i och med att dessa kungsgårdar befunnit sig i offentlig ägo så länge, så finns det ett kulturhistoriskt värde i dessa anläggningar. Det betyder bl.a. att där det finns kulturhistoriskt intressanta byggnader eller sätt att använda gårdsytor, där bör fastighetsverket ta bevarandeansvar.

I ett antal artiklar tas olika perspektiv på kungsgårdarna upp: historia; fastighetsverkets ansvar och insatser; arrendatorernas perspektiv;  etc.

Dessutom …

Pegasusporten, Vita Stallet, Strömsholm

Pegasusporten, Vita Stallet, Strömsholm

… ett bilduppslag om gamla portar; kultur/miljövård i statliga skogar (883 000 hektar); flygbaserad övervakning av skogsbestånd; kinesiska utställningen i bergrummen under skeppsholmen.

Data

“Kulturvärden” nr 3 2010 (Statens fastighetsverk, 2010)  40 sid, ISSN 1104-845x

This page: https://whenthenightcomesfallingfromthesky.wordpress.com/2010/12/01/tidskrift-kulturvarden-3-2010-glimtar/
Advertisements




Tidskrift: Kulturvärden 2 2010 – glimtar

17 06 2010

Årets andra nummer av “Kulturvärden” har just blivit distribuerat av Statens Fastighetsverk (SFV). Det ska ses som ett sommarnummer, med fokus på trädgård och park som omger SFVs byggnader. När vi nu under senaste månaden sett naturen (och våra egna trädgårdar) väckas till liv av sol och värme, ja då kan vi se hur SFVs ompysslade trädgårdar ser ut, och vad man vill med dem.

Kulturvärden nr 2 2010 - omslag

Kulturvärden nr 2 2010 - omslag

Det mesta i Kulturvärden belyser specifika exempel på park och trädgård. Men några artiklar ger lite mer bred bild av den kulturella bakgrunden till hur vi i olika tidseror format trädgårdar. Och med “vi” menas naturligtvis de som haft möjlighet att lägga ner tid och omsorg på att forma sin omgivning efter estetiska önskemål istället för efter strikta nyttomål.

På besök i trädgården

Här ges en uppsättning korta notiser om enskilda trädgårdar som vårdas och — i de flesta fall — är fritt tillgängliga för allmänheten. Det sträcker sig från Tycho Brahes Uranienborg på Ven, över Gripsholms slottsområde och hjorthage (ja, här skall det finnas runt 100 dovhjortar!), till Länsresidenset i Umeå och svenska ambassaden i Mexico City. För varje enskilt exempel finns det framtagna planer på vad avsikten med skötsel, förbättring, förändring och omvårdnad är. Vi har under de senaste hundra åren alltmer velat lyfta fram och bevara (och i vissa fall återskapa) ursprunglig form och innehåll hos trädgårdar. Till exempel, på Hovdala slott (Hässleholm) återskapades på 1990-talet en köksträdgård, anlagd enligt de principer som styrde formandet av köksträdgårdar på 1700-talet.

Kulturvärden nr 2 2010 - Brahes Uranienborg

Kulturvärden nr 2 2010 - Brahes Uranienborg

Som kuriosum kan jag nämna att ett av de exempel som nämnes är Huseby. Den första meningen är “På Huseby anlade brukets ägare, familjen Stephens, en vacker nyttoträdgård vid slutet av 1800-talet”. Antagligen har de flesta svenskarna inga associationer till namnet Stephens. Men kring Huseby och Stephens var det i mitten av 1900-talet ett stort medialt drag. Det som kom att omtalas som “affären fröken på Huseby” blev en skandal och rättsprocess, med kittlande kopplingar till kungahuset. Florence Stephens ärvde Huseby bruk efter sin far, men överlämnade all praktisk hantering till bruksförvaltaren, och denne höll på att driva bruket i ruin. Kommunen övertalade Florence Stephens om att låta sig omyndigförklaras, det blev långvariga rättegångar om skuldfrågan, och det hela fortsatte som en nationell massmedial angelägenhet från mitten av 1950-talet fram till mitten av 1970-talet, då fröken Stephens vid 95 års ålder åter blev myndigförklarad. Som sagt, denna historia nämnes inte i tidskriften “Kulturvärden“, men för den som är intresserad av 1950-talets moral- och rättsaffärer (inklusive det som då kallades “rättsrötan”), ja, då är Huseby mer än bara en trädgård.

Kulturvärden nr 2 2010 - Läckö

Kulturvärden nr 2 2010 - Läckö

Sommaren på Läckö

Läckö slott är ju välkänt som Magnus Gabriel de la Gardies storslagna residens på halvön i Vänern. Slottet är på sitt sätt unikt i Sverige, men här fokuseras på slottsträdgården. Simon Irvine, kommen från England, har under 20 år haft med Läckö att göra. Hans avsikt är inte att göra en replik av den ursprungliga 1600-tals trädgården. Snarare att bejaka att vi lever i 2000-talet, men att man kan genom odlingen skapa knytningar till Läckös historia. Man odlar kardoner (se t.ex “cardoons” på engelska wikipedia) som har “rötter” i 1600-talets trädgårdar.

Som extra krydda på besökares upplevelser så drivs en restaurang i anslutning till slottet, som använder mycket produkter från slottets odlingar.

Edens kors … trädgårdens historia

Kulturvärden nr 2 2010 - korsform

Kulturvärden nr 2 2010 - korsform

Det här är en av artiklarna som mer berör kultur och smak än specifika fastigheter.

Målet är att belysa principerna för den övergripande strukturen hos trädgårdsanläggningar genom tiderna, men utgående från en specifik struktur — korsformen.

Argumentationen utgår från sägnens fyra floderna i Edens lustgård. Man har omtolkat detta som att floderna bildade ett kors, och att korsformen i naturen då är god och hyllande. Genom att strukturera trädgårdsanläggningarna i korsform så skulle det fungera som en hyllning till det övernaturliga, och samtidigt nog vara bra för växtligheten i trädgården. Trädgårdsstil började bejakas under medeltiden, och sedan spreds den över den kristna världen, mycket genom klostren och deras trädgårdar. Under renässansen tog det sig väldigt tydliga uttryck. Odling i “kvartersform” blev vanligt. Strikt tuktade trädgårdar och parker blev populära under 1700-talet (franska stilen). Så småningom luckrades striktheten upp, den engelska naturliga parkstilen tog över. Men i det mindre formatet fanns (och finns) korsformen kvar.

Dessutom …

Kulturvärden nr 2 2010 - Rödkallens fyr

Kulturvärden nr 2 2010 - Rödkallens fyr

… ett urval fyrar i SFVs försorg (främst Heidenstamfyrar); det nya trofékrönet till Skoklosters östra fasad; etc

Data

Kulturvärden” nr 2 2010 (Statens fastighetsverk, 2010)  40 sid, ISSN 1104-845x

This page: https://whenthenightcomesfallingfromthesky.wordpress.com/2010/06/17/tidskrift-kulturvarden-2-2010-glimtar/




Tidskrift: Kulturvärden 1 2010 – glimtar

22 04 2010

Statens fastighetsverk (SFV) ger ut en illustrerad tidskrift om kulturhistoriska och estetiska aspekter på fastigheter som SFV förvaltar.

Kulturvärde nr 1 2010 - framsida

Kulturvärde nr 1 2010 - framsida

Lite förvånande, kanske, att innehållet inte domineras av myndighetssjälvförhävande. Allt innehåll har på något sätt en koppling till det som SFV har ansvar för eller sysslar med, men myndighetsaspekten är nedtonad till förmån för framhävande av mer estetiska och humanistiska perspektiv.  Tidskriften kommer ut med fyra nummer per år, så belastningen på läsaren blir inte så tung. Och mer sidyta används för bilder än sidyta för text.  Samt en ganska smakfull disciplin i layout och fotografiskt arbete. Vi ska känna oss glada över att en myndighet som SFV — vilken lever lite i skymundan — ger oss dessa glimtar av lite udda och mindre kända fastigheters liv och leverne

Voksenåsen – ett stycke Sverige i Norge

Det första numret 2010 tar bl.a. upp Voksenåsen, norr om Oslo. Det är en anläggning som ägs av svenska staten, men som byggdes av norska staten och donerades till Sverige som tack för den humanitära hjälp som Sverige gav Norge under andra världskriget.

Egendomen, som ligger högt, med fantastisk utsikt över Oslo och Oslofjorden, överlämnades 1955, och 1960 blev byggnationen klar. Resultatet blev ett modernistiskt bygge — av arkitekterna Hans-Kjell Larsen och Terje Thorstensen — med  en låg profil som ansluter till det kuperade landskapet. Den 60-talistiska stämningen har bevarats, exteriört såväl som interiört, och Voksenåsen har blivit ett uppskattat konferenshotell, med tydlig svensk atmosfär.

Voksenåsen

Voksenåsen

Svenska ambassaden i Santiago de Chile – en modern anläggning

Ett uppslag om ambassadbyggnaden (arkitekt: Josefina Nordmark) som visuellt både anknyter till The Scandinavian Style från 1950-talet, och till 2000-talets öppna planlösningar.

Svenska ambassaden i Chile

Svenska ambassaden i Chile

Ett slott med sin tid: Tullgarn

Ett gammalt kungligt slott, som senast hade regelbunden användning då Gustav V levde, dvs fram till 1950. Efterföljande generationer i kungahuset hade inte stort intresse, och slottet kom att hamna i skymundan. Nu pågår renoveringasarbeten, såväl exteriört som interiört. Kring 2012 skall det vara tillgängligt för allmänhetens besök.

Från Tullgarns slott

Från Tullgarns slott

Kungligt lustslott: Svartsjö

Svartsjö slott från 1730-talet har blivit ett populärt ställe för privata firanden, t.ex. bröllop, inte minst beroende på närheten till Stockholm. Under åren 1891-1966 användes slottet som tvångsarbetsanstalt, med 337 celler inredda inom slottets väggar. 1995-2002 restaurerades slottet till sin äldre stil, och används nu för såväl vardaglig lunchservering som för uthyrningsarrangemang.

Från Svartsjö slott

Från Svartsjö slott

Annat

Om tapeter, GD talar, om Anders Lindberg och 1834 års ståhej kring majestätsbrott, samt ett antal kortare notiser.

Data

“Kulturvärden” nr 1 2010 (Statens fastighetsverk, 2010) 40 sid, ISSN 1104-845x

This page:  https://whenthenightcomesfallingfromthesky.wordpress.com/2010/04/22/tidskrift-kulturvarden-1-2010-glimtar/