Tidskrift: Hemslöjden 10/4 – glimtar

15 08 2010

Det aktuella numret av tidskriften Hemslöjden fokuserar på temat broderi, och belyser det ur historiskt, men framför allt ur dagens perspektiv. Informativt för den som har broderiintresse, kanske mindre så för andra.

Hemsjöjden 2010 #4  -- framsida

Hemsjöjden 2010 #4 -- framsida

—*—

Broderi

Temat broderi återspeglas i flera artiklar. Vissa tar upp rent historiskt detektivarbete, med målet att mycket exakt kunna bestämma proveniens av vissa kända gamla broderialster. Här har vi naturligtvis kulturhistorikerhatten på oss.

Andra artiklar följer upp, och diskuterar hur intresserade (och det finns!) återskapar gamla mönster i nya broderier. Här är det intresset kring det gamla, kombinerat med viljan att kunna  ha något i daglig användning, som har drivit på detta. En följd kan bli att traditioner kring mönster förs vidare in i framtiden,. på ett levande sätt.

Med nål och tråd för en bättre värld

Vissa konstnärer/konsthantverkare har valt broderi som ett artistiskt uttrycksmedel, men använder det för att  mer fritt  skapa konstnärliga uttryck med mer subjektiv och personlig stil. Elsa Agélii (1938- ) gör just detta. Under  35 år har hon arbetat med broderi, och bidragit till att öka exponering och uppmärksamheten kring detta arbetssätt. Hon har ofta valt engagerade — för att inte säga politiskt känsliga — teman att arbeta med. Det var t.ex. ett tidigt engagemang i kvinnosaksfrågan (som det hette då; numera måste man kanske säga “feminism”). Världens vatten är ett annat tema.

Agélii: dagboksbroderi, 1975

Agélii: dagboksbroderi, 1975

Och hon fortsätter sin engagerade gärning, med en hel del kontakter med utvecklingsländer.

Nyttigt ljus på folklig dräkt

I år har Nordiska museet (NM) öppnat en utställning “Modemakt – 300 år av kläder” (26/2 2010, tills vidare). I den här artikeln får vi lite information som förtydligar varför utställningen har det innehåll den faktiskt har.

Den traditionella synen på landsbygdens kläder är att där användes folkdräkter till dess att det moderna merkantila samhället slog igenom. Det vill säga. folkdräkter — i all sin prakt och färggrannhet — skulle vara korrekta uttryck av sin tids syn på kläder.

Denna utgångspunkt ifrågasätts. Redan tidigt anammade adeln och de välsituerade stilar som definitivt var mode i sin tid. Tänk bara på hur landets kungar låtit porträttera sig själva under århundradena — en god avbild av hur klädesmodet i de välsituerades samhällsskikt kontinuerligt utvecklas. Denna klädesstil färgade av sig på borgare och herrskaps syn på vad som är eftertraktat mode. Och i nästa steg börjar bönder ta till sig stilinfluenser från de mer välbärgade.

Nordiska Museet: Modemakt

Nordiska Museet: Modemakt

Effekten blir att klädesstilen i den stora gruppen av landsbygdsboende svenskar inte var konstant, utan formades — med fördröjning — av de generella stilprinciperna vi associerar till respektive era.

Sensmoral: det som vi betraktar som folkdräkter från olika delar av landet är inte en avspegling av vad befolkningen i allmänhet klädde sig i. Folkdräkt fick oftast rollen som högtidsdräkt, och kunde i den egenskapen leva kvar genom sekler. (jämför med fracken. Vem använder frack på jobbet? Men fracken, i ganska oförändrad form, finns ändå kvar!)

Utställningen på NM tar greppet att faktiskt lyfta fram denna modepåverkade allmogeklädsel. Folkdräkterna relegeras till ett litet reservat i utställningen, medan huvuddelen av utställningen organiseras så att vi skall kunna se hur modepåverkan har skett.

I korrekthetens namn ska man erkänna att i ett par avgränsade geografiska områden användes “folkdräkten” mer dagligt, långt fram i tiden under 1800-talet.  Men det var alltså undantag.

Annat

.. är bl.a. ett inslag om personer som arbetar med konstnärligt broderi (Malin Lager/symaskinsbroderi, Frida Berntsson/monumentalbroderi, Jennie McMillen/berättande broderi, Annika Ekdahl/interaktivt broderi, Ulrika Erdes/offentligt broderi, Carina Olsson/folkligt broderi); Judy Chicago och “The Dinner Party”); etc.

Data

“Hemslöjden” nr 4 2010 (Svenska Hemslödsföreningarnas Riksförbund, SHR, 2010) 56 sid, ISSN 0345-4649

This page: https://whenthenightcomesfallingfromthesky.wordpress.com/2010/08/15/tidskrift-hemslojden-104-glimtar/
Advertisements




Tidskrift: Hemslöjden 10/3 – glimtar

27 05 2010

Tidskriften Hemslöjden är tänkt att representera det mesta av det som faller under rubriker som “hemslöjd”, “konsthantverk”, och liknande. Inte undra på att det oftast är mycket olika områden som tas upp i ett nummer. Detta nummer har en anklang av ett tema — skapa avbilder av djur i trä — med tre inslag, av de totalt tolv som bevärdigas en rad i innehållsförteckningen.

Hemsjölden 2010 nr 3 -- framsida

Hemsjölden 2010 nr 3 -- framsida

I linje med tidsandan är tidskriften välillustrerad,  med ett antal helsidesbilder, och ett otal bilder varierande i storlek från plastkort- till halvsidesformat.

Det kan även vara förnuftigt ur marknadsföringssynpunkt (dvs, av området hemslöjden som ett respektabelt kulturellt fenomen) att göra som vi ser i detta nummer — ofta lyfta fram personen bakom alstren. Det märks bl.a. genom  de porträttbilder som ofta illustrerar artiklarna. Som sagt … vår tid är personfixerad, det är lika viktigt vem som gör något som vad denne/denna gör.

Det är också roligt att studera de småannonser som tidskriften innehåller. Det finns en hel del småföretagarverksamhet i området, inte bara amatörer. Man anar en spännande värld!

Ett antal notiser pekar också på diverse arrangemang. Det kan vara utställningar, det kan vara kurser. Dessutom finns några bokanmälningar, där man ibland kan hitta sådant som inga andra tidningar/tidskrifter har ork att ta upp.

Trä som lever

Skulptören Anders Jansson på Rådmansö arbetar med att skulptera i trä. Som verktyg använder han en liten kedjesåg för att fräsa ut motiv ur större trästycken. Ett favorittema är svenska vilda djur, som räv, hare, rådjur och liknande. Han låter den grova ytan vara kvar, inte bara av estetiska skäl, utan även för att det återger en känsla av djurpäls. I några fall har dessa utfrästa djur fungerat som skisser för senare avgjutningar, t.ex. i brons.

Att arbeta med motorsåg som verktyg för skulptering har många tagit upp, men det är skillnad mellan resultat av amatörmässiga insatser (föreställande troll, husdjur, bilar, etc) och det som Jansson åstadkommer.

Hejdströms sillgrisslor på plats

Hejdströms sillgrisslor på plats

Slöjdat för forskning

Aron Hejdström har snidat sillgrisslor, som ett bidrag till ett forskningsprojekt som studerar sillgrisslornas liv och leverne på Stora Karlsö. Målet med projektet är att kunna göra närstudier av sillgrisslor, och det är svårt att genomföra eftersom grisslorna häckar på lodräta och exponerade klippbranter. Därför har man byggt speciella häckningsplatser — i form av konstruerade hyllor — där man med olika metoder kan observera sillgrisslorna. Men hur får man fåglarna att ta dessa nya hyllor i användning?

Tanken var då att placera ut lockfåglar (vettar) på hyllorna, som skulle få de vilda fåglarna att känna förtroende för dessa nya platser för häckning. Där kom Aron Hejdström in i bilden. Han har tillverkat ett antal sillgrisslevettar i naturlig storlek, med individuella uttryck och kroppshållning, och dessa vettar monteras sedan på hyllorna.

Den första säsongen gav positiva resultat i form av att vissa sillgrisslor faktiskt häckat på hyllorna, och en havsörn har också visat intresse för grisslorna i trä.

Enebygeln från Bohuslän

Ene är ett klassiskt virke som har begränsat användningsområde, men har egenskaper som är unika. Vi har alla sett smörbyttor av ene, och smörknivar av ene — enevirke sägs minska risken att smör härsknar.

Curth Nilssons enebygel

Curth Nilssons enebygel

I den här artikeln beskrivs hur ene används som material för en bygel, som tidigare använts av skärgårdsbefolkningen. Segheten i enevirke och dess fukttålighet  är säkerligen några av anledningarna till att det fått ett antal olika användningsområden i anknytning till båt och vatten.

Curt Nilsson visar här hur man ganska enkelt kan bygga sin egen bygel, som kan användas för att att hänga upp saker eller för att koppla ihop saker.

Annat

.. är bl.a. ett inslag om Ingela Berntsson som arbetar med lin; användning av hassel som material i hortikultur; om keramikerna Kennet Williamsson och Malin Grumstedt; att slöjda djur av pinnar och grenar.

Data

“Hemslöjden” nr 3 2010 (Svenska Hemslödsföreningarnas Riksförbund, SHR, 2010) 56 sid, ISSN 0345-4649

This web page:
https://whenthenightcomesfallingfromthesky.wordpress.com/2010/05/27/tidskrift-hemslojden-103-glimtar/




Tidskrift: Kulturvärden 1 2010 – glimtar

22 04 2010

Statens fastighetsverk (SFV) ger ut en illustrerad tidskrift om kulturhistoriska och estetiska aspekter på fastigheter som SFV förvaltar.

Kulturvärde nr 1 2010 - framsida

Kulturvärde nr 1 2010 - framsida

Lite förvånande, kanske, att innehållet inte domineras av myndighetssjälvförhävande. Allt innehåll har på något sätt en koppling till det som SFV har ansvar för eller sysslar med, men myndighetsaspekten är nedtonad till förmån för framhävande av mer estetiska och humanistiska perspektiv.  Tidskriften kommer ut med fyra nummer per år, så belastningen på läsaren blir inte så tung. Och mer sidyta används för bilder än sidyta för text.  Samt en ganska smakfull disciplin i layout och fotografiskt arbete. Vi ska känna oss glada över att en myndighet som SFV — vilken lever lite i skymundan — ger oss dessa glimtar av lite udda och mindre kända fastigheters liv och leverne

Voksenåsen – ett stycke Sverige i Norge

Det första numret 2010 tar bl.a. upp Voksenåsen, norr om Oslo. Det är en anläggning som ägs av svenska staten, men som byggdes av norska staten och donerades till Sverige som tack för den humanitära hjälp som Sverige gav Norge under andra världskriget.

Egendomen, som ligger högt, med fantastisk utsikt över Oslo och Oslofjorden, överlämnades 1955, och 1960 blev byggnationen klar. Resultatet blev ett modernistiskt bygge — av arkitekterna Hans-Kjell Larsen och Terje Thorstensen — med  en låg profil som ansluter till det kuperade landskapet. Den 60-talistiska stämningen har bevarats, exteriört såväl som interiört, och Voksenåsen har blivit ett uppskattat konferenshotell, med tydlig svensk atmosfär.

Voksenåsen

Voksenåsen

Svenska ambassaden i Santiago de Chile – en modern anläggning

Ett uppslag om ambassadbyggnaden (arkitekt: Josefina Nordmark) som visuellt både anknyter till The Scandinavian Style från 1950-talet, och till 2000-talets öppna planlösningar.

Svenska ambassaden i Chile

Svenska ambassaden i Chile

Ett slott med sin tid: Tullgarn

Ett gammalt kungligt slott, som senast hade regelbunden användning då Gustav V levde, dvs fram till 1950. Efterföljande generationer i kungahuset hade inte stort intresse, och slottet kom att hamna i skymundan. Nu pågår renoveringasarbeten, såväl exteriört som interiört. Kring 2012 skall det vara tillgängligt för allmänhetens besök.

Från Tullgarns slott

Från Tullgarns slott

Kungligt lustslott: Svartsjö

Svartsjö slott från 1730-talet har blivit ett populärt ställe för privata firanden, t.ex. bröllop, inte minst beroende på närheten till Stockholm. Under åren 1891-1966 användes slottet som tvångsarbetsanstalt, med 337 celler inredda inom slottets väggar. 1995-2002 restaurerades slottet till sin äldre stil, och används nu för såväl vardaglig lunchservering som för uthyrningsarrangemang.

Från Svartsjö slott

Från Svartsjö slott

Annat

Om tapeter, GD talar, om Anders Lindberg och 1834 års ståhej kring majestätsbrott, samt ett antal kortare notiser.

Data

“Kulturvärden” nr 1 2010 (Statens fastighetsverk, 2010) 40 sid, ISSN 1104-845x

This page:  https://whenthenightcomesfallingfromthesky.wordpress.com/2010/04/22/tidskrift-kulturvarden-1-2010-glimtar/




Tidskrift: Konsthantverk 1 2010 – glimtar

3 04 2010

Tidskriften “Konsthantverk” publiceras inte av någon intresseorganisation, utan är ett privat — eller om man så vill, kommersiellt — initiativ, där ett genuint ämnesintresse troligen ligger i botten.  Den är proffsigt gjort, layout- och produktionsmässigt, och gränsar nästan till att på avstånd se ut som ett coffee table magazine.

"Konsthantverk" 1 2010 - omslag

"Konsthantverk" 1 2010 - omslag

Här följer några illustrerade glimtar på innehållet i detta nummer.

“Gulliga” nallars skräckfyllda eskapader

Om Mårten Medbos tvetydiga verk, såsom gulliga nallar i annorlunda sammanhang

"Artärblödning"

Medbo: "Artärblödning"

Handarbete kan förändra världen

Om att återanvända material, mest textil.

Brieditis: fotbeklädnad

Brieditis: fotbeklädnad

“Anagama är keramikens Formel 1”

Om Jan-Åke Andersson och den japanska anagamabränningen av keramik.

J-Å Andersson: "Harley-Davidson"

J-Å Andersson: "Harley-Davidson"

Annat

… som Jon Olofsson och järnsmide; Gunnel Skugghall och brukskeramik;

Steven Jones: vedbrända torsovaser

Steven Jones: vedbrända torsovaser

Data

“Konsthantverk” nr 1 2010 (Tidskriften Svenskt konsthantverk AB, 2010) 50 sid, ISSN 1652-3687

This web page: https://whenthenightcomesfallingfromthesky.wordpress.com/2010/04/03/tidskrift-konsthantverk-1-2010-glimtar/




Tidskrift: Hemslöjden 10/1 – glimtar

30 03 2010

Skriften om svensk (och ibland utländsk) hemslöjd dimper ner då och då. Det är mer godis för ögat än handfasta beskrivningar av hur man “slöjdar” något. Gör det lättare att konsumera, eftersom man inte behöver ha dåligt samvete för att man själv inte tar fram verktyg och redskap.

"Hemslöjden" nr 1 2010 - omslag

"Hemslöjden" nr 1 2010 - omslag

Några glimtar ur innehållet …

Möbler med underhållningsvärde

Albert Ernfrid Persson (f. 1904 i Höganäs, Skåne; d. 1991 Tånnö, Småland) byggde sina egna möbler, med fantasirik form och spännande glad dekoration och färgsättning. Självlärd vad gäller träarbete, och byggde enbart för eget bruk. En hel del av hans produktion hamnade senare i “Arkiv för naiv konst” vid Jönköpings Museum.

På tidskriftens omslag syns en detalj från ett av hans väggskåp.

Albert Ernfrid Persson: stol

Albert Ernfrid Persson: stol med trompe l'œil-effekt (benen är inte avbrutna och reparerade!)

Korgmakaren som hittade hem

Mikael Svensson bytte bana, från färghandlare till korgmakare, flyttade till skogsbygd och tillverkar korgar på traditionellt sätt, med råvara direkt från den svenska skogen.

Att vrida enevidjan på rätt sätt

Att vrida enevidjan på rätt sätt

Annat
… vi hittar är  bl.a. Liljevalchsutställningen om Märta Måås-Fjetterström; Hagalunds tvätterimuseum; konsthantverk i återanvända material.

Marianne Andersson: Fåglar av cykelslangar och tovad ull

Marianne Andersson: Fåglar av cykelslangar och tovad ull

Sammanfattning

Ger en kontrastrik känsla jämfört med att titta i PC-tidskrifter och liknande modern high tech.  Avkoppling och vila för själen.

Data

“Hemslöjden” nr 1 2010 (Svenska Hemslödsföreningarnas Riksförbund, SHR, 2010)   56 sid, ISSN 0345-4649

This web page: https://whenthenightcomesfallingfromthesky.wordpress.com/2010/03/30/tidskrift-hemslojden-101-glimtar/